Icas (dyra) guldkorn

För några månader sedan stötte jag på Ica selection-glassen i frysdisken för första gången. Den kommer i pappersbägare som påminner väldigt mycket om Häagen-Dazs till utseendet, och den där första gången slog jag till dels av nyfikenhet och dels för att jag utgick från att den skulle vara billigare än originalet.

Pappersbägaren med Coffee sensation visade sig innehålla högklassig glass. Precis lagom mycket kaffesmak och härliga chokladdragerade mandlar som gav perfekt tuggmotstånd i allt det krämiga. Toppbetyg i kaffeglassklassen (vilket ord!), faktiskt.

I kväll har jag testat den andra bägaren, Pecan & almond dream. Pekannötkola är min favoritsmak när det kommer till glass, så jag är rätt kräsen. Kanderade pekannötter, smörkola och chokladdragerade mandlar (här också) förgyller den här gräddglassen och får den att smaka... Dyrt. Dock inte riktigt lika dyrt som förlagan, som ändå är något snäpp vassare. Tror att det har att göra med att HD-glassen känns krämigare och fylligare i konsistensen. När Ica-glassen börjar smälta blir den liksom lite vattnig och inte så gräddig.

Man får absolut i sig en fyrahundragrammare på en kväll, även om man behöver ligga på rygg med uppknäppta jeans i någon timme efteråt.

Det enda egentliga minus jag kan se med den här glassen är priset. 44 spänn är lite för dyrt för en bägare med Icas egen glass. Jag menar, den är ju definitivt inte bättre än Häagen-Dazs, så ska den kunna stå bredvid på hyllan utan att skämmas bör den kosta ytterligare några kronor mindre.

Så gör man Bounty

Kvällens upptäckt: Om man strör (häller är väl ett bättre ord i mitt fall) riven kokos och ringlar (återigen, häller) nougatsås över vaniljglassen får man - tadaaa - Bounty. Typ. Väldigt gott.

Kvällens glass: Carte d'Or (GB) vanilj. Visserligen gjord på skummjölk, men jag undrar om den ändå inte är snäppet vassare än Sias vanilj.

Carte d'Or har för övrigt en rätt snygg sajt med en hel del användbara recept. Check it out.

Ett sexpack till kaffet

Det är något alldeles speciellt härligt med att ha glasstrutar hemma i frysen. Det känns så... Lyxigt, på något sätt. Som att man har en egen liten glasskiosk.

I dag har vi ett sexpack med Dajmstrutar i miniformat i vår frys. I dag, ja. För jag misstänker att vi pressar i oss tre strutar var, som de glassgrisar vi är, före midnatt. Det är ju sådant väder i dag. Stanna inne och käka glass-väder.

Tar den första till eftermiddagskaffet.

Glass med pannkaka

Gårdagens middag blev också dagens lunch. Det fanns inte så många pannkakor kvar, men så var det heller inte de som var huvudingrediensen i det här målet, så att säga.

Glass till middag

Fredagsmiddag: Mr Creamys precis lagom flottiga tunnpankakor med hallonsylt och Sias vaniljglass levererad från Slöinge (jo, det heter så) i Halland. Klart godkänd vaniljglass, speciellt i det här sammanhanget. Men jag skulle inte välja den om glassen skulle ätas allena, så att säga. Då måste det nog bli en med mer... Smak.

Anyway. Härlig middag. Och eftersom vi åt dessert till middag får det bli chilinötter till dessert.

Håller för övrigt med Sia om att"glass ska vara av grädde, annars kan det kvitta". Ja, om man inte är sjukt sugen på isglass då.

Varför?

I går kväll fick jag ett mejl från en bekant som startat något så briljant som en klubb för vin- och musikälskare. Bra musik, gott vin. Själv är han något av en expert inom båda områdena, och han skriver dessutom en underhållande blogg om välsmakande drycker.

Jag läste hans inlägg om något äppelvin som tydligen skulle göra sig bra ihop med ostar. Det var sötma hit och syra dit. Framställningsmetoder till höger och lagringstider till vänster. Och jag tänkte avundsjukt att det måste vara härligt att vara sådär insatt och kunnig. Det måste vara roligt att veta så mycket om något som bara är njutbart, liksom.

Jag skulle aldrig kunna vinblogga, även om jag verkligen uppskattar ett gott vin. "Black Granit är gott och inte så dyrt." Och sedan då?

Men glass. Det är något helt annat. Där har både jag och Mr Creamy provat oss fram genom större delen av sortimentet och lärt oss att skilja Euroshopper (the work of the devil - har de ens glass?) från Mövenpick. Och det var så idén att starta En blogg om glass föddes.

Jag inser att den här bloggen kommer att bli en katastrof för min figur eftersom jag nu alltid kommer att ha en ursäkt att köpa glass. Det får det vara värt. Allt för konsten.

Det är såsen som gör't

Tänkte börja med ett litet tips redan i natt, så att ni hinner shoppa inför fredagskvällens Idol, middagsbjudning, tonårsdisco, maskerad eller vad ni nu planerar att hitta på.

Nougatsås. Helt fantastiskt. Själv har jag alltid varit en kolasåstjej, men så fick Mr Creamy ett tips från en vän i Norrland om den här ljuvliga såsen. Finns att köpa lite varstans. Vi köpte vår på Ica.

Välkommen

Det första inlägget i den här glassiga nya bloggen skrivs efter att vi just dukat bort skålarna efter kvällens glassintag. Jo, vi hade sagt att vi bara skulle frossa på lördagar. Men nu hade vi båda lite ont i halsen, och ryktet gör gällande att glass är den allra bästa huskuren mot just halsont.

I kväll blev det GB:s gammaldags vanilj med cappuccinosmakande, pinnformade rån och nougatsås. Och visst känns halsen redan mycket bättre.

Tanken med den här bloggen är att vi ska tipsa om finfina glassdesserter och recensera olika slags glassar. Bland annat. Riktigt vad det kommer att bli av den vet vi ju förstås inte än.

Hur som helst. När vi rapporterar om "dagens" är det inte dagens outfit som åsyftas. Duh!